...nu börjar jag gå i bitar...
Ont så jag bara grinar ,kan inte annat....
Orkar snart inte med detta!
Visst - ta ett piller ,som om det skulle hjälpa...
Tycker jag gör inget anat än äter piller,
käkat nu i 5 månader...men det verkar inte hjälpa.
För hur i helvete kan man då ha så ont???
Shit the same...
Bitter på livet ,eller vad man nu ska kalla detta.
Att sitta på arslet da ut o da in...och likförbannat ha ont!
Hur fan ska man vila då?
Jag kan inte stå eller gå länge ,jag tar det lugnt.
Det e inte så jag springer ett maraton varje dag,
ändå säger alla att jag ska vila.
Men jag kan inte va still för länge det gör ont.
Jag ska röra mej så det inte ska bli stelt
-då gör det ännu mer ont...
Det ända jag lyckats med e under min sk vila:
Bli bitter på mitt liv.
Jag skulle snart betala en miljon för att få mitt liv tillbaka!
Kunna löpa runt som vanligt ,jobba och få ihop pengar...
Har en stress inombords så det finns inte på en karta snart....
Mår verkligen piss,inte nog med att ryggen värker,
inombords mår man piss
o fasaden håller på att spricka ...
Idag e det en dag då man verkligen ser allt svart igen.
Men det e väl så när man går hemma .
Nu sätter vi punkt här innan det spårar ur totalt.
Den bittres dagboksblad e nu full...
The End

Det värsta är när man börjar känna denna bitterhet som du gör nu,låt fasaden rasa visa att du har ont för det är ingen som tackar dig när du kämpar. Det allra värsta är att man stänger in sig och blir folkskygg jag vet för jag vill inte ens åka in till stan för att handla jag får tvinga mig själv med stor ångest när jag ska göra något..... Många kramar från mig...
SvaraRaderaJa du har rätt...det är ingen som tackar mej...
RaderaMen man tror sig kunna stå pall för allt men det
gör man inte...önskar man gjorde det.
Tack <3